Yiwen wass tekker tixsi tles abett’an ( ahitur, aslix, agwlim ) n yizem. Teqqim g yiwet tizi ar tganna ( traju ) allig d yusa wuccen tedfurt s tazzla . S tawda, yusi usram uccen ar ittetty i wezeggwar. Ka n imih’ ittefas uzeggwar abett’an i tixsi teffeghed . Tenna-as i wuccen :
-ghas da netturar a yameddakwel !
Ind’ud wuccen iraras :
-Tixsi : ur illi wurar g usram !
Ind’u z’ares i-tcet
Essai de traduction
Un jour, la brebis se couvrit de la peau du lion .Elle prit une place dans un col attendant le passage du loup. Soudain le loup apparut, la brebis se dirigeant vers lui et il prit la fuite. Par la peur la diarrhée s’empara du loup qui se mit à tourner autour d’un jujubier. Peu de temps après une branche du jujubier s’accrocha, par ses épines à la peau de la brebis qui sortit en s’exclamant:
-Cher ami je ne faisais que jouer avec toi !
Le loup lui répondit :
-Brebis : pas de jeu occasionnant la diarrhée
Il sauta sur elle et la dévora.
C’est de ce petit conte que les imazighens du sud-est ont pris le proverbe :
N’est pas un jeu celui qui provoque la diarrhée (ur telli lhed’ert ( urar ) g usram ) pour distinguer un jeu dangereux d’un jeu normal.
Tanmmirt
Dernière édition par Amsbrid le 23 Nov 2007, 14:44; édité 1 fois
Inscrit le: May 24, 2007 Messages: 364 Localisation: Longitude : 5.09 Latitude : 44.29
Posté le: 10 Sep 2007, 10:58 Sujet du message: "easy minou" (jeu de mot)
Azul, Amsbrid, il paraît que tu as passé de bonnes vacances et ramené plein de souvenirs (et pris 10 kg ! ). Soucieuse de ta ligne, je vais donc te faire travailler un peu, héhéhé… Moi, pendant que tous les petits veinards partaient se gaver de miel et de pignons aux mariages de l'été, j'ai pondu un petit conte.
Veux-tu le traduire, professeur, comme ça, tu en feras cadeau aux enfants pour les consoler de la rentrée ? (bon, mais si tu peux pas, ça fait rien…)
Conte du lion et de la poule
Abrité par l'ombre d'un tamaris, un lion, puissant et majestueux, dormait. (C'est ce que font les lions la plupart du temps pendant que les lionnes chassent). Le lion rêvait… Il voyait son ombre s'étendre sur la terre, gagner petit à petit les confins de l'horizon. Il voyait les animaux du désert, captivés et fervents, frissonner sous son regard de feu. Il voyait les lionnes se tortiller devant lui, les tétines dansantes et la moustache en avant. Les arbres abaissaient leurs plus larges branches pour qu'il vienne y faire sa sieste. Des lièvres au fumet sauvage et des perdrix dodues bondissaient sous ses pattes. Le lion rêvait…
Il rêva aussi qu'une brise se levait et venait lui chatouiller le museau. Alors, en éternuant, le lion se réveilla. La brise venait d'une petite poule blanche, tout ébouriffée. Elle était à deux pas de lui, devant son nez, et se dressant sur ses pattes, faisait battre ses ailes dans un froufrou léger. Penchant la tête de côté, clignant son œil doré, la poule l'observait…
"mmmhhh… se dit le lion. Voilà qui tombe bien, avoir dormi m'a donné faim. Je vais n'en faire qu'une bouchée". Et le lion lança sa patte.
La poule sauta. Le lion manqua son coup. Tranquillement, la poulette se gratta le dessous de l'aile avec le bec, puis elle le regarda, tête penchée, et lui fit un clin d'œil. Et le lion lança sa patte. La poule sauta. Le lion bondit brusquement, et envoya ses deux pattes pour l'attraper. Mais il n'embrassa que le vide et mangea du sable : la poule était derrière lui. Une danse insensée commença alors : le lion courait, bondissait, griffait, et la petite poule esquivait, détalait, sautait par-dessus le lion. Cela dura un petit moment, et puis le lion s'assit, haletant, la poule en face de lui, encore plus hirsute et la crête en travers.
"Flûte, alors ! se dit le lion. Qu'est-ce que c'est que cette volaille ? Si les poules se défendent, maintenant, où va-t-on ?". "Dis-donc, Tafullust ! dit le lion. Tu pourrais pas rester tranquille cinq minutes ? …juste le temps que je te croque, et puis après on n'en parle plus". "Ô, Izem, et pourquoi me croquerais-tu ? répondit la poule. Est-ce que je n'ai pas envie de vivre, moi aussi ?". "Si, je suppose que oui, mais tu es sur mon territoire. Je suis le lion et j'ai faim". "Ô, Izem, il y a une solution à tout problème, dit la petite poule. Tiens, regarde…". La poule s'accroupit, dandina du croupion et se releva : un bel œuf tout chaud était posé sur le sol. Le lion voulut le prendre, mais l'œuf était rond, lisse, et fragile : il se cassa. Comme il avait faim, sa majesté fit comme on fait avec les mouillettes de pain ; il sauça l'œuf avec sa patte et la lécha.
…Et le lion trouva ça bon.
Ils conclurent un accord. Le grand lion superbe et la petite poule ébouriffée. De temps en temps, elle lui pondrait un petit œuf tout chaud, et lui, lui donnerait asile pour la protéger du froid de la nuit. La poule grimpa sur le dos du lion, prit place dans sa crinière somptueuse et s'y fit un nid, en se trémoussant comme font les poules.
…Et la poule trouva ça bien.
Il y a longtemps qu'on parle dans les légendes d'un griffon, cet animal fabuleux qui possède un corps de lion avec des ailes et des serres d'aigle. Mais les légendes ne disent pas toujours la vérité : il n'y a aucun aigle dans l'histoire, croyez-moi… ça n'est juste qu'une toute petite poule perchée sur un grand lion, dont l'ombre s'étend sur la terre jusqu'aux confins de l'horizon…
Posté le: 10 Sep 2007, 20:35 Sujet du message: Re: Tixsi d wuccen : la brebis et le loup
Amsbrid a écrit:
Azul !
Yiwen wass tekker tixsi tles abett’an ( ahitur, aslix, agwlim ) n yizem. Teqqim g yiwet tizi ar tganna ( traju ) allig d yusa wuccen tedfurt s tazzla . S tawda, yusi usram uccen ar ittetty i wezeggwar. Ka n imih’ ittefas uzeggwar abett’an i tixsi teffeghed . Tenna-as i wuccen :
-ghas da netturar a yameddakwel !
Ind’ud wuccen iraras :
-Tixsi : ur illi wurar g usram !
Ind’u z’ares i-tcet
Essai de traduction
Un jour, la brebis se couvrit de la peau du lion .Elle prit une place dans un col attendant le passage du loup. Soudain le loup apparut, la brebis se dirigeant vers lui et il prit la fuite. Par la peur la diarrhée s’empara du loup qui se mit à tourner autour d’un jujubier. Peu de temps après une branche du jujubier s’accrocha, par ses épines à la peau de la brebis qui sortit en s’exclamant:
-Cher ami je ne faisais que jouer avec toi !
Le loup lui répondit :
-Brebis : pas de jeu occasionnant la diarrhée
Il sauta sur elle et la dévora.
C’est de ce petit conte que les imazighens du sud-est ont pris le proverbe :
N’est pas un jeu celui qui provoque la diarrhée (ur telli lhed’ert ( urar ) g usram ) pour distinguer un jeu dangereux d’un jeu normal.
Tanmmirt
tanmert
moi je connais Uccen d sa (7) n ighayden
La maman chèvre s'en va faire les courses et laisse ses petits à la maison. Elle leur conseille de se méfier du gros méchant loup qui les mangerait s'ils venaient à lui ouvrir la porte pendant son absence... je ne sais pas comment il a réussi à entrer finalement et il a avalé six petits, sauf le septième qui s'est caché dans une caisse. Quand la maman est revenu, le petit dernier lui a tout dit et elle est allée chercher le gros loup. Après l'avoir trouvé, elle lui a fendu le ventre pour sortir ses autres petits..
Posté le: 11 Sep 2007, 1:31 Sujet du message: Re: "easy minou" (jeu de mot)
Djaja a écrit:
Soucieuse de ta ligne, je vais donc te faire travailler un peu, héhéhé…
Veux-tu le traduire, comme ça, tu en feras cadeau aux enfants pour les consoler de la rentrée ? (bon, mais si tu peux pas, ça fait rien…)
Azul !
Me faire travailler un peu ? C'est peu ça ? le prix hors taxes de cette traduction est équivaut à la valeur de tous les oeufs que tu as pondu durant toute ta vie . La note de mes honoraires te sera transmise une fois le service sera fait.
Pour "la bonne cause" et comme il y'a vouloir , pouvoir doit le seconder.
Je te ferais un essai très modeste .patience !
Inscrit le: May 24, 2007 Messages: 364 Localisation: Longitude : 5.09 Latitude : 44.29
Posté le: 12 Sep 2007, 10:31 Sujet du message: l'oeuf au CAC40
...Ntta iss n taglayt mag gis illan... hein, n'est-ce pas ? un peu comme les huîtres, tu vois...
et de toutes façons, j'abandonne les droits d'auteur-cocotte, et les cadeaux n'ont pas de prix.
bises, Tafullust
...j'ai dû mal m'exprimer, Prof : c'était cadeau, mon histoire... pour toi, pour tes enfants, pour tous les enfants, pour qui veut...
tu penses bien que, à mon niveau, ça ne m'avancera pas beaucoup de lire ce conte en tamazight ! ...ça viendra un jour, j'espère...
le traduire, je disais ça pour que tu le racontes aux petits, ci tout... (surtout si tu mimes avec des chatouilles et des grands gestes, ça, ils adorent !) ; (ma nièce, elle a parfaitement assimilé Izem le lion, tu vois, et elle n'est pas amazighe non plus)...
Posté le: 01 Oct 2007, 3:24 Sujet du message: Re: Amsbrid ?
Djaja a écrit:
... c'était cadeau, mon histoire... pour toi, pour tes enfants, pour tous les enfants, pour qui veut...
tu penses bien que, à mon niveau, ça ne m'avancera pas beaucoup de lire ce conte en tamazight ! ...ça viendra un jour, j'espère...
le traduire, je disais ça pour que tu le racontes aux petits, ci tout... (surtout si tu mimes avec des chatouilles et des grands gestes, ça, ils adorent !) ; (ma nièce, elle a parfaitement assimilé Izem le lion, tu vois, et elle n'est pas amazighe non plus)...
Azul tafullust !
Tanemmirt ghif tmacahut-a ighudan !
Merci pour ce beau conte !
En voici un essai de traduction :
Tamacahut n yizem d tfullust ( tayazit’)
Yiwen yizem as’ad’ yumez’ amalu n yiwet tek’wut igen . ( imk’ inna tteggant tizmawin addag dda-nt tizmawin ad gmern-t )
Ar i-ttwarag yizem… Yannay tasayewalt nnes ar tgherred ghif wak’al allig tedela igli.
Iz’ra aywalen n tnez’ruft twatt’fen, tergigin nil wallen nnes tizeggwaghin.
Iz’ra tizmawin temghz’iz’-ent dat-as , kkatent s igwjman gherd-ent imeswan s dat
Silwen-d isekwla i iceth’an mar ad igen
Iwetal d tsek’wrin nitini ar nett’un ddaw id’aren nnes . Netta igen…….
G twargit nnes yuk’i d yat tsefaffayt tsegleged’ as anxenfuf uk’wan tesfafat-id
Tasefaffyt-a tin yiwet tfullust ikkumcen tama nnes . tsut-as azwu s uf’fed’ n wafriwen nnes
Trar ighef s tesga tsmengher ar-t tesnighis ……..
"mmmhhh… inder yizem . S imuren inew ar-id yuwi yitt’s’ laz’ . Qh! a-ts gregh g yiwen lqejj’ . Ighred z’ares taxb’att’ nnes tend’w tfullust izgel-t. Bla tawda ar tk’emmez afella n yifer nnes s tghenbut teqqar dig-s tsmengher as titt’. Yazz’ed digh zares tad’art nnes tendew tfullust. Tikkelt-a innexred’ zares s snat td’arin mar a-ts yamez’ iwwet-n axenfuf g igidu : tafullust nettat tella d’ar-as .
K’ud z’ares intt’ew tekkat-as ticenbuccad’ .Ittsent tikkal tagh-en afella nnes. Ayenna ir’mey yizem iqqim ad iswunfu ar t-isek’siw dat-as.
Inna yizem gr-as d ighef nnes : matta wya ! aghul-ent tfullusin da trara-ent ghif ighfawen nnsent ?
“A tafullust ! ur tghiyyed a teqqim-d k’an imih’ ak’em serd’egh ibbi wawal n gragh”. « wa yizem ! i-max allig texsed ad i-ts’erd’ed , max ur ligh amur inu g tudert ?”. “ Tidet ! maca ha-kem tek’jem-d akal inew. Nek d izem , lluz’egh .”Aha yizem, illa unurz’m n tmuk’rist -a. Inniy «. Tkkumec imik tekker : tsers yiwt taglayt irghan ghif wak’al. Ig yizem hah ad yasi taglayt irez’-t .
S wanetc nna illuz’ , ihriy aman n teglayt s td’art nnes illegh-ten. Yaf-ten at’futen . Masasan n mask k’u tikkelt tafullust ad -as ttarew taglayt i yizem ar teggan g wazag nnes ad ur t-inegh us’emmid’. Tsk’er gw azag n yizem asgwen nes tafet yusa as-d.
Seg zik’ ayd llan imucuha ghif waghzen ilan tafekka n yizem d wafriwen d waxbad’en n igider. Maca winna itteqqisen imucuha-a ur da ttinin aha tidet : ur yelli awd yan igider g umezruy , felsat-iyi…ghas yiwet tfullust yujglen ghif yiwen yizem mi tedla tsaywalt nnes ak’al allig n tuwed’ igli.…
Tamacahut s 3 n tmeslayin (Histoire dans 3 langues)
Uccen d taγaṭ
Ifta yan wuccn ad d-isu γ yan ugdm. Agdm-ann illa γ ddu yat ccjrt. Ccjrt-ann tγli-itt yat taγaṭ, ar nn-ttbayan i wuccn γ waman n ugdm-ann. Inna-yak, iz d aguns n waman a γ nn-tlla, irqqs nn fll-as, ar ittli γ waman. Lliγ as laḥ walu, iγli-d; aylliγ iskr γikkan mnnawt tikkal.
Tnna-yas taγaṭ-lli: "Mεna za, a wddi, ar nn-ukan teṭṭart γ ugdm-ann, ar d g-is taqqlayt?" Inna-yas: "Aḥḥ inu! Tssiwtt-yyi! Tḍr-nn tasa-nu s twda!" Tnna-yas: "Maxlliγ a nn-teṭṭart γ γinna?"
Inna-yas: "Ad ukan ṭṭuḍḍaγ, γliγ-d, rẓγ luḍu, akiγ at t daγ jddidγ."
Inna-yas: "Aki-d hati nga γilad yan, acku illa lhna." Lliγ d-tuk°i, icc-tt!
Le chacal et la chèvre
Un chacal était allé boire dans un étang. Cet étang se trouvait sous un arbre. Sur cet arbre, était montée une chèvre, et le chacal voyait son reflet dans l'eau. Pensant que la chèvre était à la surface de l'eau, il se jette sur elle, et se met à la chercher dans l'eau. Comme il ne trouve rien, il revient sur la rive; de là il refait le même geste insensé plusieurs fois.
La chèvre lui dit alors: "Pourquoi cela, mon cher, ne cesses-tu de te jeter à l'eau et d'en ressortir?" Le chacal lui repond: "Oh là la la! Tu m'as fait peur! J'ai failli perdre la vie d'effroi!" Elle lui dit: "Alors pourquoi ne cesses-tu de te jeter à l'eau?" Il lui repond: "Dès que j'ai fait mes ablutions, je sors de l'eau, mais dès que je sors, elles sont gâchées, alors je retourne dans l'eau et je les refait." Et il ajouta: "Mais descends donc, nous sommes ensemble en paix." Dès qu'elle descend, il la mange.
Uccen d taγaṭ (version kabyle)
Yiwen wuccen iruḥ ad isew deg umdun. Amdun-nni illa seddaw tejra. tejra-nni, tuli fell-as yiwet n taγaṭ, uccen ittwali udem n taγaṭ-nni deg waman.
Iγill sufella n waman i tella, immeγ fell-as a tt-yettnadi deg waman. Imi ur tt-yufi yara, iffeγ-d seg umdun ssyin izzi-d immeγ-d fell-as aṭas n tikkal.
Dγa taγaṭ tenna-yas: "Ayen akka a winnat, taggareḍ iman-ik ar waman tetteffγeḍ-d"?Uccen yerra-yas: "wayaaa! tessxelεeḍ-iyi! Qrib iyi-tenγiḍ si tugdi"
taγaṭ tenna-yas: " Ayen akka teggareḍ iman-ik ar waman"? Uccen yerra-yas-d "Mi fukkeγ tarda, teffγeγ-d seg waman, d acu kan mi d-ffγeγ amzun ur ssardeγ, dγa
ttuγaleγ ar tarda." Yerna-yas-d: Ers-d kan, nniγ d lehna gar-aneγ".Mi d-ters ičča-tt.
Dernière édition par igider le 20 Nov 2007, 14:07; édité 1 fois
Imir n tetbirt mm tzelgha
Inna-s Dabcalim agellid i wmusnaw Baydaba:
-Selligh i tenfust n tdukli nna da tessegrurus tmedjawt d tkerkas yettawi -yawin bu timmuksut ger sin ismunn ard aghuln ur da ttemmekdtun ,d mamk da ttexxu tenàimalt i wenna ygennun s uberrkan ger medden.Dghi righ ad i tsiwled xf w awmatn n tzedgi,mamk da beddun amsawadt ger asn d mamk da ttidirn amdaz n tdukli nsn.?
Inna-s umusnaw :
-Wenna yellan d-unzsiz ur da yetferradt g imeddukal nns,ur illi may tn yufn ,nitni ay da nettafa g tesga nngh ig nemdez negh ig nkukm ,llan i w ass aberrkan ilin i w umlil! Amedya n tenfust n tetbirt mm tzelgha d ugherda d tzenkatd d uhaqqar.
Inna-s ugellid :
- Mamk asn tejra ?
Inna-s Baydaba :
-Ar ttinin willi zrinin is tt en ikka g tmurt n Sakawandajin tama n temdint Dahar yat tagant itkarn s idturas gher da tteddun inegmarn .Yili g tagant nni yan w addag akeswat mi ggutnt tsetdwin d w afriwn,yili yessker g tuzzsumt nns yan uhaqqar agatuf nns..
Yan w ass seg ugatuf nns izsra yan unegmar issiwidn s w udm nns aseffekraw d s tiddi nns tufright,illa yusi yat tratsa fella n ighirn nns d g ufus nns yat teghruct, ar-d ittenmili gher addag .Ahaqqar iksudt seg digs cigan maca iqqima yelghes deg w ansa nns .Inna ger as d iman nns:
-" Argaz a yucka-d gher ansa y a ,waqila nek a mi da ymeddi taratsa nns !? Negh i ka yadtn !? Ur tteffeqq seg sya ard isingh mayd ira ad issker!"
Ilemmin anegmar isney taratsa nns ,isnufs fella-s irden ,yaghul gher deffir iffr en iwri-n nns,ur izriy xs imik n ukud ha yat tetbirt mi ttinin "Tatbirt mm tzelgha" lalla n titbirin tt idteffurn s ugudi ayenna seg tekka .Ur tannay taratsa ula tannay tt awdyat seg tetbirin ,tebdu ar tneqqab irden nettat d trabbut nns imik teqqen ghif snt tratsa,imdez unegmar yasi tarula zsir snt. S tugda kuyat tra ad tenjem s iman nns, qqimint xs ar ttemterwayent ger ifilan n tratsa. Tenna-snt Tetbirt mm tzelgha :
-Ad ur tteksudtemt ,myawasamt agh akw nngh,ad ur ttiri kuyat xs ixf nns ;ad nafraw g yat tiklit nessukf taratsa nenjem akw nngh.
Myawasnt ssukfent taratsa aylalnt gher igenwan,maca anegmar ur ibbiy asirm nns ighal id ad rmint rsint xs tama nns ,ihi yebdu ar tnt idteffur .Ahaqqar netta ger as d iman nns ,inna:
-"Wellah dteffurgh tn ad raàagh mayd ijerrun"
Tatbirt mm tzelgha tezlem gher akal tizsir anegmar da tnt idteffur ;tenna-snt i tmeddukal nns :
-Hat skud nsul deg igenwan isul umcum a ad agh idtfur ,dghi yuf mk neggwez imik g w aylal nngh mar ad ur agh yizsir ;deffir igudar n tgwemma ur agh ittinniy,ula mayd iga xs ad yaghul seg ma seg d idda.D siwrin ha illa yan ugherda ameddakl inw axatar ayd iga ,ism nns Ziraku,netta ayd ighiyn ad agh issufgh seg tratsa y a.Ayennagh ayd gant id anegmar netta yermi yaghul gher ma seg idda .Ahaqqar netta idtfar titbirin. Llig en iwdtent ansa g illa Ziraku mm tzelgha tessundt i tetbirin ad wdtant gher akal Agherda netta ,amk da nettisin, s tugda da yesgidiy ixuba ,netta ayd innan "sgidy ixuba tenjemd!",ihi lalla-s n tetbirin tessen is ur ighiy ad-d iffegh ghur s mk ur issin may tems ,ayennagh ayd ttegga tenmili-n gher yan seg ixuba teghr-as s y ism nns" :
-Zirakuuuuu!
Irar-as :
-Matta kemmint ?
Tenna-s :
-Nek tasmunt nnk iàezzan dar k bahra ! Tatbirt mm tzelgha!
S umdaz iffegh-d ghur s msudumn ,inna-s:
-Mamk awnt ijra allig tewdtamt g urwas a!
Tenna-s :
-Ityara ghif ngh uya ! D-tirra n rebbi ula ma gher asnt irwel awdyan!
Ibdu wgherda ar as ittebbi timukras ,imik tenna-s:
-Ddu bbey i tiyadt ifilan ghif snt inndten.
Maca Ziraku ammi wr as isella irnu xs ar itqejjam timukras s tughmas nns imdtan .Tals as i may da-s tenna atdas n tikkal ,imik inna-s :
-Is ur ighuda dar m y ixf nnm?! Is ur tertid i y iman nnm !!?
Tenna-s :
-Ksudtgh ad tulwad termid adday tebbid timukras inw ,yuf mk tebdid seg tiyadt tadjd i ar tigira ,dinnagh ad isingh is ur tennid ad tulwad acku wr ttirid ad qqimgh da g tratsa!
Inna-s ugherda :
-Awal nnm abda inem yadtfut ,da y i yessebghas ar isdus tayri ger angh!
Yagh en ugherda ghf tmukras n tratsa ,ur yusi tighft nns allig ffghent tetbirin akw nsent seg temdit.Snimmrent t cigan ,aylalnt gher igenwan deffir lalla-nsent Tatbirt mm tzelgha. Llig yannay ugaywar ma yessker ugherda ,inna g ixf nns nwis as ilaq ad t ig d-ameddakl nns ,inmala-n gher axbu n Ziraku iger as tighri :
-Zirakuuuu! Awa ffegh-d
Inna-s ugherda:
May trid !?
Inna-s uhaqqar :
-Awa ddigh-d ad mdukkulgh idk .
Inna-s ugherda seg jaj uxbu :
- Max ma y i yessarn idk?! Mantur ayd nella da nettemsawal ar nettemsawadt ?! Han unzsiz netta wenna yetteggan ayenna mi yezdtar d uyenna gher yufa y abrid maci ad ittegg ayenna mi wr izdtar ula yessen t ! ksudtgh ad i tetced!
Inna-s uhaqqar :
-Tadukli nnk tuf i utci nnk!Ur ghf k ed yusi ad ak rzugh an-nili d-ismunn aha tagid, tesdufferd i lxadtr, ul inw ikukm! Irefsan nnk heyyan ayennagh as righ ad idk mdukkulgh,meqqar da tteffred tizsilt nnk maca hatin tbayn ,acku lxir d ugalaz n urgaz unzsiz ur da yetteffer meqqar ittiri bab nns,netta amm lmesk tujut nns da ttagh akw tiseggwin .
Inna-s ugherda :
-G ugazar(animosité) llan sin; agazar ger sin imqaddan g tdusi zun illu d y izm , d ugazar g myagarent tzemmar zun ger i nek d muc negh ger i d keyyin..Awd aman meqqar ttilin da ssekwmadtn ig nneghlen ghf w afa da t sexsayn. Wenna yettemdukkuln netta d uzsengu (amiksn:ennemi) amm netta amm wenna yettasin tifighra g ugunun nns.Argaz unzsiz ur da yakk taflest nns (confiance) i wzsengu.
Inna-s uhaqqar :
-Nzsigh ayenna tennid,maca hat ur ghif k iffir id ayenna da y ak ttetregh da ttetregh s w ul inw izddign ! Ad ur ttinid nwis ur nghiy an-nili d-imeddukal n snnit,acku medden unzsizn ayt ugalaz ur da tgannan ad asn -d yaghul lxir nna da tteggan i wiyadt ,wenna da yetteggan ka da t ittegga,-amk da ttinin, g udm n rebbi ! Tadukli ger medden inmen deghya ay da tgemma d ur da ttebbi fissaà,tga amm tqellabuct n w urgh (jarre d'or) ur da tterzsa fissaà,ar ttuàdal deghya ig terzzsa.D tdukli ger ayt timmuksut da tmadtal g tegmi ar ttebbi fissaà,amm tqellabuct n talaxt da tterzsa fissaà ar itceqqu ad munent tceqqufa nns. D bu timmuksut ur da yettiri kanyan xs ig yannay digs tanfa nns negh is seg digs iksudt .D nek hat righ bahra tamunt nnk ,acku bab n unumk(générosité) ay tgid.,hayyi ad qqimgh dat imi n tgemmi nnk ;ur ttetcagh ula swigh ard i tged d-asmun nnk!
Inna-s ugherda :
-Xlah hayyi mmirwegh tadukli nnk! Acku ur djin i yettir kanyan ka n tghawsa aha raregh t xf w udm nns .Nnigh ak aya mar ad isingh id stit ur i trid ka n uzwar, awd mk i trummdted ur ttighild is lligh d-amghndef
Iffegh-d ugherda gher imi n uxbu ibedd,isawl uhaqqar inna-s :
-Max ad ur -d tenmalad gher da!? Tsuld g tugda d turda !?
Inna-s ugherda
-Medden da ttemyafkan ger asn snat tghawsiwin: taghawsa d-ikkan ul d tenna d-ikkan afus ,winna yettemyafkan tin w ul nitni d-izedganen,winna yettemyafkan xs tin ufus ur da rezzun xs ghf tanfiwin nsn.Wenna da yetteggan lxir i kra n tanfiwin n tudert amm netta amm unegmar iggarn irdn i yigdtad,ur da yrezzu tanfa n igdtad ,tin ixf nns ay da yrezzu. ;seg ul gher ul yuf seg ufus gher afus,ghila hayyi fkigh ak taflest inw amzsegh tinnk,ur ghur i yeqqimi ka n turda (doute) g tzedgi n w ul nnk,ghiygh ad en ffghegh maca ssnegh is ghur k imeddukal nnk ,-nitni d-imiksnen inw(ennemis); ggwdegh ad i nghen !?
Inna-s uhaqqar:
-Seg tmitar n umeddakl da yettili d-ameddakl i wmeddakl n umeddakl nns yili d-azsengu (ennemi) i wzsengu n umeddakl nns.Nek ur ghur i yelli ka n umeddakl nna ur k ittirin ,wenna wr k irin nek ad t nnalgh,ur ttadjagh awdyan ad izswa ukmirn nns (limites).
Ilemmin iffegh-d ugherda gher ahaqqar msuzuln ,msizdign ul awn d seg w ass nnagh mdukkuln g tumert d umdaz .Zrin w ussan ,yat tiklit inna-s uhaqqar i wgherda:
-Han tigemmi nnk tenmala gher abrid n iwdanen ,da tteksudtgh ad ur k iwwet s uzsru ka g icirran izerrin da.Hat illa yan w ansa issinfn xf iwdanen ,illa ghur i digs yan ifkr ameddakl inw axatar ayd iga.Ansa g llan cigan n iselman ,illa digs mas mezyan nettidir ,amya wr agh ityusar digs.Ad k asigh neddu annidir dinnagh g tumert d talwit.
Inna-s ugherda:
-Awd nek adday en nawdt ad ak qqisgh atdas n tenfusin d tmucuha,aywa xs afrawagh seg sya!
Yasi uhaqqar agherda seg tcenyalt nns yaylal ur en irsi ar adghar nna y as inna.Llig en nmalan gher amda,ifkr xs izsra tn tali t tugda ur issin id ameddakl nns ayennagh,imik ighr as uhaqqar iffegh-d seg umda iseqsa t :
-Ma seg ed tekkid ?
Yals as uhaqqar i tenfust nns llig idtfar tatbirt mm tzelgha d mamk inmaggar d ugherda.Llig isella y ifkr tanfust n ugherda ,imdez s is cigan isuf is ,inna-s:
-May k id yiwin gher tmurt a ?
Inna-s uhaqqar i wgherda:
-Iwa ghila ini y i tinfusin d tmucuha nnk ,trard xf useqsi n ifkr,han tizi nns amm tinw ghur k.
Ibdu wgherda ar asn icehhu ,inna-sn :
-Tizwiri lligh zedghegh di temdint n Marut g tgemmi n yan umhawc(mystique) ittidirn xs netta;ur dar s tamettdut ula y icirran .Illa ku y ass da-d ittawi tazyawt n w utci ,da yettetca seg digs imik yagl tt g ughrab,da t ttadjagh ard iffegh aqq en ghf tezyawt ,da ttetcagh ard djawnegh fkegh ayenna d iqqiman i y igherdayn yadtn.Irmi wmhawc as ismuttuy ansiwn i tezyawt nns maca dima lligh da tt en ttawdtegh meqqar taggug.
Maca yan y idt insa ghur s yan unebgi ,llig tcan swin bdun ar ttemsawaln ger asn ,inna-s umhawc:
-Matta tmurt seg-ed tuckid ? Ma gher trid ad teddud ?
Ilemmin ibdu unebgi ar as itteqqis xf umuddu nns d tmizar nna-d ikka d xf temkerrawin digsnt yannay,id amhawc netta ku y as itsella itbeqqac s ifassn nns af ad i yedléh seg w ansa g tella tezyawt ;imil izàef unebgi ighal is da ghf s ikkat umhawc taqebbatd,inna-s:
Nek da y ak sawalgh keyyin da ghif i ttessadt! ? Max akw ad i tseqsad !?
Inna-s umhawc :
-Ssurf i bezzaf ! Da tbeqqacgh mar ad zzàegh yan ugherda i yesxubn adtu ;da y i yettadja bla y utci!
Inna-s unebgi :
-Id yan ugherda ay da k ittakrn utci nnk mid cigan n igherdayn ?
Inna-s umhawc:
-Ggutn ghur i g tgemmi maca yan digsn ay i yesserzsagn tudert,ur ghur i ma y as tteggegh!
Inna-s unebgi :
-Tessektid i awal n wenna yennan :" maci xs amkis as tsemmeksel tmettdut zznejlan anezslum s zznejlan bu yferki"
Inna-s umhawc :
-Mamk as tejra ?
Inna-s unebgi :
-Yat tiklit lligh d-anebgi ghur yan urgaz ,llig nemmensu ,kuyan iwarà ussu nns ad ign,attayn n w ammas n y idt selligh as ar as ittini i tmettdut nns :
-"Asekka hatin dar ngh kra ynebgawn ,ndaz i ymensi nsn"
Trar as tmettdut nns tenna-s :
-" Amk da tessigird i medden gher imensi d nekwni ur da nettafa mas nekkes lazs i tdisin nngh, ka wr ghif ngh icaydt,ur da ttadjad ula tesmutterd amya !?
Inna-s urgaz nns :
Ad ur am ttegrazs ghf uyenna nsetca nesseghres t acku taqeccact d usmuttr da ttaghuln s uzwar ghf bab nsn,da y as ittejru amm uyenna yejran i w agruccn(loup).
Tenna-s tmettdut :
Mamk as tejra ?
Inna-s urgaz :
-Ar cehhun is tt en ikka yat tiklit yan urgaz iffegh ad igmer ,ur ilkim tagant allig izsra yat tzenkatd iwwet tt irdel tt ,yasi tt y iri ad yaghul gher tgemmi nns maca ur igri xs kra n tsuraf iffegh as-d yan y ilf ,iwwet t s yat twesremt maca ur igi y ilf mag itterdal allig t inges,issekcem digs tughmas nns ,mmten s-sin .Deffir imik n ukud iddu-d yan w agruccn (loup) yaf argaz d uzenkadt d y ilf mmutn inna g iman nns :
-" Yiwy i-d rebbi may ttetcagh ussan d imalassn,maca yuf mk bdigh seg twesremt ,awd nettat ad tt tcegh."
Xs ibda ar tt itqerrac deghya tennurzsem tewwet t gher tmeggert tnegh t .Fkigh am aya n umedya mar ad am inigh nwis asmuttr d uqeccec ur da tteggran i bab nsn xs s uzwar.
Tenna-s tmettdut :
-Ifulki uyenna tennid ,hat illa dar ngh rruz d zznejlan ittezzun i sdtis ngh sa inebgawn,xs gher-d i winna trid!
S asekka tifawt tekker tmettdut tasi zznejlan tferren t ,tekkes as iferki tessird t tsirs t g tafuyt ad izwu,tenna-s i yan seg w arraw nns :
-han n zznejlan g tafuyt ghura-k ad t awdten igdtad negh iydan!
Teftu taghul gher tenwalt ad tdaz i y imekli ,icirri netta yiwi tt g urar nns ittu zznejlan ,idda-d yan y iydi ar digs itmerragh,tamettdut iqezza y as t w ul nns ,tasi zznejlan teddu gher ssuq tsemmekselt s zznejlan bu yferki .Akud nni nek lligh di ssuq ,selligh i yan urgaz da yettini " maci xs amkis as tsemmeksel tmettdut zznejlan anezslum s zznejlan bu yferki".Awd aya n ugherda maci xs amkis as da yettighiy ad k yaker,illa ka deffir tazmert nns.Ghila kker awy i-d yat tgelzimt ad ghzegh axbu g da yetteffer.Iddu umhawc yawi-d ghur w adjarn nns yan ugelzim ifk as t i wnebgi .
Akud nni nek lligh jaj n yan uxbu yadtn da tsellagh ayenna da ttemyinin.Axbu nu tella digs timidti n idinarn,ur ssingh mamk ula wenna tt isarsn dinnagh. Ar iqqaz unebgi allig tn in ilkem issufgh tn id, inna-s i wmhawc:
-Idinarn ddegh ay da s yakkn i wgherda tadusi s itneqqaz ,ayennagh as ur da ttighiyd ad t tamzsd ! Iqaridtn fkan as tazmert n w annli d tin ufud ,tura ur izdtar ad itneqqaz amk illa da yettegga!
S asekka ftun-d dar i akw igherdayn ittidirn seg uyenna da-d ttakregh i wmhawc , nnan i :
-" hat inghagh lazs ,awyagh-d may nettetca"
Munen idi gher ansa nna seg lligh d yasn-d ttawigh utci ,bdugh ar tneqqazgh gher tazyawt allig rmigh ad tt en lekmegh. LLig ssnen is ur ghiygh i ka ,bdun ar ttafudtn ,sellegh i kra seg digsn ar ttinin :
-" hat ur iqqimi dar s umya,kuyan iftu ad isiggl deg ka w ansa yadtn ma yettetca .."
Iwa gn i d-asedtsu ddun adjn i xs nek munen d imiksnen inu (ennemis),seg w ass nni awd yan digsn ur iqqimi da y i ysawal .nnigh g iman inu :
-"Han ka n taymat ula tadukli n fabor ur telli ! Iqaridtn!Iqaridtn! Ayayd n inuruzn irzsa tn zzeldt ,isu tn w akal amm w aman n unzsar ur ittawdtn isaffn !
wenna m ur ghur imeddukal ur ghur s lahl,wenna wr ed yudjin ka n icirran da t ttettun medden,wenna m ur ghur adrim ur ghur s allagh,ur ghur s ddunit ula ghur s lixert;acku amk ttinin "war leflus awal nns imessus" ur illi wenna t ittirin; iga gma s negh ulahl nns,netta amm w addag n tama ubrid ityattcen seg ku tasga wenna yzeldten awdyan ur t iri acku afus nns ittuga i yimzs maci i tukki ! Afgh en id Azladt ayd igan azsur n tlufa,ur da d ittagl i bab nns xs tixxut d tmedjawt, ur iswi amya deg w alln n wiyadt,amezludt ur ghur s asmun,akw ayenna yesxitirn amawan(riche) da yessizdir amezludt,tita y akw da t ttaàunt,ig ur yukir gin t d-amexxar,ayenna yexxan abda islegh as tasga;mk illa d-anebghas(courageux) inin as tgid bu zzsazsat,mk illa d-aneffalkay(généreux) inin as tgid amesserfeq,mk illa d-amessurf inin as tgid igellin almamac,mk illa d-unzsiz inin as tgid anafal. Tamettant tuf gar-tudert ittawin amdan ad idtr afus i gar-bnadm ur issinen xs taxendallast d timmuksut. Argaz aneffalkay da y as ittafa ad yazdt afus nns i tfighra ad t teqqes ula yazdt t i war-ul axendallas bu timmuksut.
Iwa y asidibenthélluttinu iligh annaygh anebgi llig yusi idinarn,ifk as i wmhawc azgn yamzs azgn Amhawc g tgira n y idt yusi idinarn nns iger tn ddaw tattagt nns.
Nek idtr i w ul ghif sn,kkaylelegh ad akregh seg digsn imik ad t raregh gher ansa nns g uxabu nw mawr i d ttaghul tdusi nw af ad-d werrin digh ghur i kra ymeddukal .Ur wenningh asigh tarula gher amhawc allig en gulagh tama n ixf nns afgh t in yettdes,maca y anegbi netta isul immuyd d deg ufus nns yat teghruct ,ur gigh mag reggwlegh allig i yewta gher tzellift ,ulin i ingazsn,freftdegh imik maca deghya nnxerdtegh gher axbu .Llig ghif i yusy ungazs idtr i digh w ul, kkaylelegh ,ur wenningh nbuttlegh ger tghawsiwin deghya beddegh en tama n ixf n umahawc ,xs izsra y i digh unebgi isemneqqar i gher ixf imerz i,ur en iwidtgh axbu nw xs s bezziz ,sexfegh alin i ingazsn ixatarn ,seg syinnagh ayd ukdtegh idrimn d ku ma y ed ittekkan seg digsn,ku tiklit ig ed ktigh mag-gan adrim da y i ttamzs tugda tazmamart ar ttergigi tfekka nw..Ar txerrasgh afgh en id arwas n tudert ur da t id itawi xs taqeccact d tdturinwul issidirn bab nns g taluft d gar-tazzla d txendallast, afgh en nwis tamara n umuddu gher tmizar yaggugn ghf rrzeq d ughrum tuf s wahli tin tuzdta n ufus gher aneffalkay buwedrim, ur illi ma yufn tullza (satisfaction) d trebbawt .Iwa yawy lh'al allig aghulgh usigh ul inw nnig irkan n ddunit,ffghegh seg tgemmi n umhawc ddugh gher amerdul ,dinnagh iwin -d w ussan ad mdukkulgh da yat tetbirt yat tdukli timheyyit nna-d yiwin tiyadt. Ameddakl inu ahaqqar isawl i xf tdukli tameqqrant izdin ul awn nnun,inna y i nwis ira y ad iddu gher da ,mungh ed ids acku ur zdtargh ad qqimgh d-awlawal(solitaire),amadaz n tudert ur t igi xs tadukli n taymat,ur illi ka n tghufi ula ka n umarg innugn win imeddukal ig en llan g tmura yaggugn.Tudert tesslemd i nwis ur as ilaq i wmdan unzsiz ad itter seg ddunit ugar n uyenna s ittidir ;imik n w utci d tissi d udjudjeg d talwit n lbal tuf akw ddunit s may tla n iqaridtn. D urgaz meqqar illa d-amawan ur da yzizzil seg idrimn nns xs imik nna s issidir iman nns, da yettetca ar issa ar illas amm wiyadt ,ur tn yugir s ka yadtn..Abrid a n tzedgi ay agh ismunn nek d uhaqqar neddu-d ghur k,g i d-gma k,tsirsd i g tizi taxatart nna g da-k in srusgh.
Llig ikemmel ugherda awal nns irar as yifkr s kra n tawaliwin timaleggwaghin yadtfutn,inna-s:
-Selligh i wyenna tennid ,ifulki bahra ! Maca xs ad ur tberrid ul nnk s tlufa yezrin ! Isin nwis awal inmen ur da yettili ghas s twuri yzsiln ,amudtin issnen asafar n ighenca nns aha wr t igi tussna nns ur teswi amya ;ingazsn ay as-d iqqiman! May k illan meqqar ur llin iqaridtn ,allagh aghf illa lh'al ! Argaz unzsiz ilan uddur ur-id iqaridtn ay da t issemghurn ,netta hat amm y izm meqqar ittukref ar issiwid ,d umawan war-ul meqqar dar s bezzaf n iqaridtn abda netta amm y iydi ur da tt ittawi digs awdyan waxxa y as tyagalnt tsedday d izebgan n w urgh. Iwa y ad ur k tterru tghufi ,unzsiz timlellay n ddunit ur da t sennejlant,amm y izm abda ymun d tdusi nns,xs ini y as i y ixf nnk ad ittmer yefles g ixf nns,acku mk tumend(tfelsed) g iman nnk uddur akw n ddunit ad ghf k ed yaddum amk tteggan w aman g ukwessar Uddur ur da yetmun xs d wenna yezsman idzan isnighisn ar itxerras g tghawsiwin n tudert maci d wenna yulwan igufn .Ar ttinin kus n tghawsiwin ur da tghimant ula dumnt ;amalu n usignu g unebdu,tadukli ger ayt txendallast,tiszki tar llsas d iqaridtn iggutn. Bnadm unzsiz ur da t teskukum tdersi n iqaridtn ,tawant nns netta tella deg w allagh nns d g twuriwin izsiln nna da yettegga g tudert nns ,tighawsiwin a nna wr ighiy awdyan ad as ikkes .Rnu xf uya bnadm unzsiz ur da yettettu may t in iqqnen g lixert ,acku ur illi wenna yessenn melmi d matta w ansa g ittemtat ,Ula ma y ak nnigh ula rnigh ak t,aya tessend t ! Nnigh ak t mar ad tisind nwis yan seg dignegh ay tgid ,keyyin ghila d-gma tngh,ur ak nettiri xs ayenna nettiri i y ixfawn nngh.
Llig isella uhaqqar i w awal amdtfut n ifkr i wgherda imdez cigan isawl inna-s :
-Tessumerd i cigan ,ssaramgh awd keyyin ad ighumm umdaz ul nnk! Anammar (l'heureux) g tudert a netta wenna mi ghur suln imeddukal d w awmatn n tzedgi d ugharas inmen nna da yessemdaz ar t ssemdazn , bdtun ma yadtfutn d ma yerzsagn ,myiwisn aggwa n w ussan ,wenna mi yekkaw digsn ufud da yettafa wiyadt tama nns amm illu(éléphant) asag itwihn g w aludt ur da t i-d issufugh xs adjadn (éléphants) yadtn.
D uhaqqar isul da ysawal imik ha yat tzenkatd tucka-d ghur sn ,ifkr s tugda ikerkwebba gher amda ,agherda deghya ikcem axabu nns d uhaqqar yunf igeldan nns yaylal irs-en fella w addag , imik digh yafraw s igenna ad imuqql is illa ma y ed idtfarn tazenkatd,ar issara allig ur yannay ka ,ighawl ighr asn-d i y ismunn nns agherda d y ifkr. Ffghen-d ,tazenkatd nettat tella tbedda da tseksiw gher aman ,isawl as y ifkr ,inna-s :
-Ad ur tteksutd,sew mk digm illa fad !
Tenmala ghur s tzenkatd ,tsuzzel fellas , ifkr s umdaz iberrek s is ,inna-s:
-Ma seg ed tuckid?
Lligh da ttawghegh g umagha allig ghif i-d ffghen kra ynegmarn,bdun ar i deffurn seg w ansa gher w aydt ,ass a zsrigh yat tsaywalt tessiwd i ,ggwdegh ad tili d tin kanyan seg digsn.
Inna-s :
-Ad ur tteksutd ,dahi wr djin nannay ka n unegmar,berrek dar ngh ,temdezd s ixf nnem ghur ngh ,ha y aman d tuga ggutn ghghi ,seg sya gher dat hatin tasmunt nngh ay tgid.
Iwa teqqim idsn tzenkatd ar ttidirn g tumert d talwit ,da ttenmiggirn ddaw yan ufersi ar ttemraran ger asn iwaliwn d ineghmisn n tagant .Yat tiklit ur ed tucki tzenkatd gher ansa ,ar tt tgannan allig rmin ,ksudtn ad yili yejra y as ka n uzwar ,ihi yenna-s ugherda d y ifkr i whaqqar :
-Aylal muqql ma yellan !?
Yafraw uhaqqar gher igenna yizsir en tazenkatd tella tetyattdef ger ifilan n tratsa ,deghya yers ed tama n imeddukal nns ,isennghems tn s ma yellan ,inna-s netta d ifkr i wgherda:
-Iwa y amm ta i mi k nra! Kker ssenjem gma k!
Yasi wgherda tarula gher tzenkatd ,ilkm tt en ,inna-s:
-Ma mk am tejra allig tedtrid g tenàimalt a d kemmin seg tmesgwal (intelligentes)!?
Tenna-s tzenkatd:
-D-tirra-n- rebbi !
Suln d asawaln ha y ifkr ilkm tn in ,tezlem gher s tzenkatd tenna-s :
-Ur illi ghif k ad-d teddud ! Tsettul ak twada,ksudtgh ad k yamzs unegmar,tura mk ed idda deffir tubit n ifilan a ineggura ,agherda netta ad ikcem ka g ixuba ,nek ad rewlegh ur i yettamzs ,ahaqqar ad yaylal d keyyin ad tyitdfed.
Inna-s ifkr :
-Tudert tar tadukli d taymat d-gartudert ! Ig ibdta usmun d usmun nns ul nns da yetteftuttus, azmummeg da ynettel seg udm nns d y izsri n w allagh da y as itteqqen.
Ur igi mag itkemmal awal nns allig ghif sn en ibedda unegmar ,agherda yendta tubit n ifilan irwel ikcem deg yan ixerdt ger izsra,tazenkatd tenjem s ixf nns ,ahaqqar yaylal ,ifkr igellin iqqima-d xs netta .Inmala -n unegmar gher ansa yaf taratsa nns tebbey ,immuqqel gher tseggwin nns yaf ifkr, yasi t ikref t.
.Ahaqqar d ugherda d tzenkatd nmaggarn ,zsran ameddakl nsn ittuyakref kukmen qqimin ar ttemdakarn xf may tteggan.Inna-sn ugherda :
-Ur da nzerrey asawn ard naf waydt t yugren dat agh! Ighwzsan wenna yennan:
"Amdan abda xs ar ittazzal skud ur t tewti tficcekt,xs da t tekkat yat han tiyadt zsir s,ar itterdal waxxa yettili wbrid nns inem yaksul.".Ur ttadjagh ifkr asmun inw ad t yagh ka n lbas,taymat ger angh tzeddig ur digs tadturinwul,nettat tin w uddur d ussemghwer ay tga,tuger taf tenna da yesmunen argaz d memmi-s,tamunt ur ittesmurn xs mk agh tebdta tmettant ! Wiyyha nns i tfekka ,seg tmara gher tayedt abda xs ar ttazzal ,ur da y as itdum umya izsil negh ur izsil ;tin y itran; wenna-d ilulan iqqen t in ad yeghli d wenna yeghlin iqqen t in ad-d yali.negh amm wenna yetturtsen yaghul digh ijji negh amm wenna mi yegrurs w ul nns xf bettdu n aytma-s deffir akw tamunt zeddign illan tn izdin .
Tenna-s tzenkatd d uhaqqar i wgherda :
-Akw nngh neksudt ghif y ifkr d w awal nnk waxxa yzsil maca wr issenjam ifkr ! G tmara ay da tyissinn medden,d g tukki d y imzs ay da yetyissin bu-teflest d war tt, d g twerghiwin n ddunit ay da yetyissin wenna ygan memmi d ulahl d wenna wr t igin d imeddukal ur gin imeddukal mk ur da tbeddan g tlufa!
Inna-sn ugherda:
-Tiddest nna zsrigh nettat ad tenmilid a tazenkatd gher anegmar tged ammi tetturtsed yagh en ghif m uhaqqar ammi da km ittetca, nek ad en nmiligh ad muqqlegh mawr irezzem i tratsa d y ifkr adday en yazzel gher wn,ig kwen in ilkem rewlat maca ad ur ttagugm mar ad iqqim da kwen ideffur af ad afgh ad bbigh ifilan ikrfen ifkr.
Ayennagh ayd iga whaqqar netta d tzenkatd,iqqim unegmar xs ar tn ideffur allig yaggug xf y ifkr,iddu wgherda ibbey ifilan yenjem y ifkr .Llig yaghul unegmar gher ansa yermi yewhél iga yakw tidi,imuqqel gher tratsa yaf tt en tebbi d y ifkr walu t,ixemmem g tittal n tzenkatd tafukalt d g w amk illa da tt itneqqab uhaqqar d g tubit n ifilan ibdu w allagh nns da yettemlulluy tekcem t tugda d usxuxxi n w ansa , inna g iman nns :
-Ansa y a digs irinn(les démons) d ihérga !
Inbuttel ger w addagn ,iddu da yettazal min ad izlim gher deffir.
Id ahaqqar d tzenkatd d ugherda d y ifkr nitni s umdaz aghuln g lehna d talwit gher ddaw ufersi nsn
S taymat tazedgant d umdaz izeddin ulawn d umsawadt d twizi as iwdten idturas a imezzsann ad nejmen seg mecta n uzwar d tassast ,aya d-tamsirt meqqurn i y iwdan nitni nna da yesnighisn ar demmun yilli ghur sn w allagh d tinzsi, isinen ma yzsiln d ma wr izsiln ..Tanfust a d-amedya n tamunt izeddign izeddin ger imeddukal n s-nnit !
**
tanemmirt i àli ilken i yudjan ad zsergegh tanfust a deg usmel a iheyyan tamazight.biz
Posté le: 23 Nov 2007, 14:29 Sujet du message: Les noces du chcal
Tameghra n wuccen : Les noces du chcal
Ayenna d is3urrem wuccen, yufa ighef nnes yud’en ur ighiy ad yawel . Ku tikkelt ar as Ssutern imarawen nnes ad yawel ig tameghra am wuccanen yad’en. Afad ad ursar as beddern awal n waggwal, innay-asen waxxa maca tamaghra ad tili gw-as g illa unz’ar d tafuyt. Qqimen imarawen nnes ar teqqlen mantur d-ittawed’ was nnagh. Yuwen wass g uzal, zrin-d itsen isigniw ghif tmazirt ken-d yat tagut. Tez’wi-d tafuyt iz’enz’aren nnes, tislit n wenz’ar ttur’cem g igli. Nk’ern gen-as yuwt temaghra nna ulghen k’ullu wuccanen n tagant . Sg dinnagh ar ttugant tmeghriwin n wuccanen adday tella tislit n wenz’ar.
Traduction
Arrivé à l’âge adulte, Uccen qui ne pouvait pas accomplir son devoir de mari avait refusé à ses parents de se marier. Après maintes tentatives de ces derniers avec lui, il leur accepta à condition que la cérémonie de mariage ne se déroulerait que le jour où il pleuvra en plein soleil et qu’une tislit n wenzar ( arc en ciel )soit nettement visible dans le ciel. Il crut leur poser une condition impossible.
Quelques jours après, des nuages invisibles passèrent au dessus du pré. La pluie tomba en plein jour ensoleillé et le ciel fut parcouru par un arc-en-ciel. La fête du mariage d’Uccen s’était alors déroulée dans un climat somptueux. Depuis Uccanen décidèrent que la célébration de leurs noces se font dans de tel climat.
Les tambourins aux mains, voici le chant qu’ils ont répété à cette occasion ( juste pour rire ) :
Id’ elli vers deux heures à tasa nu
La pluie tombe d tafuyt g igenna
Ddan-d les jeunes s umata gher ah’idus
Ils mangent beaucoup tt’εam avec tiγenjaw